Andreas Ekström skriver på Journalisten om dagstidningarnas webbstrategi, som sedan 1996 varit ”gratis”. I någonslags prematur Google-modell så har man fokuserat på att behålla trafiken i hopp om att stora trafikvolymer ska ge höga annonsintäkter. Så har det sett ut på papper och förhoppningen har varit att så även ska ske på nätet.
Det har det inte. Istället har vi en affärssituation med ”analoga kronor och digitala ören” (för att låna från Jeff Zucker på NBC). Trots att dagstidningarna har stora volymer är det andra aktörer som tjänar pengar på nätet.
Nu pratar allt fler dagstidningar om att ta betalt på nätet. Flera ledande mediehus i Sverige filar på lösningar. Jag gissar att det är ett chicken race: ingen vill vara först, alla vill lära av misstagen. Min gissning är dock att vi kommer se olika modeller under året rulla i ut i mindre skala. T ex olika sajter (dn.se och dagensnyheter.se) med olika intäktsmodeller.
Andreas Ekström resonerar obestämt om huruvida detta är korrekt eller inte – men menar att modellen hittills har ”varit helt rätt ända sedan nittiotalets mitt”. Utan den ”hade någon annan tagit den platsen, någon som hade sett att vanliga nätanvändares ovilja att betala på ett sätt som kändes både trubbigt och osäkert kunde exploateras i en annan affärsmodell”.
Det vill säga digitala mediesatsningar som inte kommer från dagstidningshusen. Men hade det varit så illa?
Ur läsarnas perspektiv, nja. Hade dagstidningarna tagit betalt av läsarna redan 1996 hade det sannolikt skapat fler digitala nyhetssatsningar, s k pure players (något jag skriver om i veckans nummer av Resumé [endast papper] - från The Local till Nyheter 24.) Det hade förmodligen skapat en snabbare digitalisering av journalistik, nyhetsförmedling och informationsspridning. Det hade också skapat en bättre affär för medierna – de flesta mediehus har varit mentalt bakbundna av att printprodukterna fortsatt varit lönsamma. Det har aldrig tvingat de traditionella mediehusen att vara innovativa. Innovationerna har manats fram av plikt, inte nöd.
Har utvecklingen som Ekström beskrivit varit bra ur Journalistförbundets perspektiv? Ja. Hittills har det inneburit att journalisterna fått behålla jobbet (vilket är fackförbundets främsta mål).
Men effekterna ser vi nu: sparpaketen regnar ned som paddor från himlen när printupplagorna dalar.
Hade dagstidningarna valt en annan strategi hade det tvingats fram digitala satsningar och hållbara affärsmodeller långt tidigare. Då hade paddregnet avtagit sedan länge och vi hade förmodligen haft en mer stabil digital affärsmodell för nyheter på nätet.
{ 1 trackback }
{ 0 comments… add one now }