1. Packningsgrad (andelen annonser) är mycket låg: 19%. Mycket b2b- och finansannonser för att vara damtidning, vilket förvånar.
2. Boksidorna upptar de ca 40 sista sidorna och påminner mycket om Tidningen Vi, men det är en betydligt ytskrapande och mer kvällstidningsorienterad journalistik och mindre litteratur. Det behöver inte vara dåligt, men det är långt ifrån OEI och Hjärnstorms djup…
3. Knepigt med vinjetter på engelska.
4. Nunstedt jämför tidningen med Filter och Fokus vilket är klart missvisande. Det saknas grundlig journalistik i Yourlife, det flesta texter bygger på möten med människor. Det som är Filters signum: miljö och scener saknas också helt. Behöver inte vara fel, men jämförelsen blir knasig här…
4a. Mest liknar tidningen Kattis & Co.
5. Intrycket är förvånansvärt flyktigt och quickfixigt, trots att ambitionen varit den motsatta.
6. Liten och sparsam redaktion. Tidningen har knappast den produktionskostym som andra stora lanseringar i den här skalan har. Det är bra, det ger tidningen en sammanhållen och intim känsla.
7. Gillar script-typsnittet.
8. Otydlig målgrupp. Jag skrev i Expressen i tisdags om att Nunsteds tidigare skicklighet (från Expressen Fredag via Mama och Passion for business) är att hon lyckas identifiera livsstilar och subkulturer med kommersiell potential – och kommodifierat dem; gjort dem till attraktiv målgrupp som samlats kring en tidskrift. Jag saknar den tydligheten i Yourlife: det finns inga lattemammor eller mediawanschar och jag har svårt att se vad som förenar läsarna av Yourlife.
9. Förslag på målgruppsnamn: PCT (pocket-cirkel tjejer: självutnämnd ”tjejliga” i 30-50 årsåldern som gillar Jonas Karlsson och är med i bokcirklar där man slukar pocketböcker men framförallt cupcakes med vit choklad.)
10. Mixen. Ett par vinjetter borde strykas. Jag tycker mode (”Style”) stör läsningen och mixen, men annonsörerna är sannolikt alltför viktiga.
11. 360-lösningen med tidskrift, events, radio (kul grepp, men lite svårdistribuerat) och klubbkort är samtida, modernt och korrekt. Detta ökar annonsörernas villighet att annonsera…
12. … men förvånansvärt få nya intäktsgrepp: jag hittar bara en (1) advertorial.
13. I vissa delar (t ex sid 86-90) vill Yourlife bli djuplodande och varm genom att bli långrandiga.
14. Formen är oväntat plockig, mycket smådetaljer och mycket Amelia-inspirerat. Inte så hög soffbords-karat som förväntat.
Slutsats: I grunden är Yourlife en välgjord damtidning med slagsida åt böcker. Det är inte så mycket kulturkofta, mer Odd Molly-kofta. Mixen är bred, i många delar för att attrahera annonsörer snarare än att göra en helgjuten tidskrift. Spretigheten kompenseras dock genom en bra form och en liten redaktion som har koll på hela tonomfånget. Yourlife behöver mogna, men placerar sig i ett ganska klassiskt damtidningsfack (Amelia, Femina) om än något yngre, nära Kattis & Co. Men den här gången saknas en ny spännande målgrupp. Om den här titeln lyckas kommer den kannibalisera på befintliga titlar ordentligt. Räkna därför med att Yourlife kommer att göras om radikalt det närmaste året.
{ 2 comments… read them below or add one }
Gillar inte alls den raljerande tonen (antagligen för att jag känner mig träffad ) kring målgruppen’PCT . Vad är det som gör att de tilltalas av denna till synes mkt lättviktiga ‘mama-för-de-som-inte-är-intresserade-av-barn’? Att de läser böcker som inte är inbundna? Har bokcirkel? Äter för många muffins med vräkig glasyr? Är man då tillräckligt spånig för att tilltalas av Yourlife?
Någon kommentar om namnet? För mig låter Yourlife förskräckligt mycket som en MLM-firma som prånglar omega 7-haltiga naturprodukter och inkontinenskurer.