Medietrender 2010: betalningens år
I år kommer det pratas mycket om betalning. Alla vill ha betalt.
Drömmen om läsplattan (den ordentliga helbrägdagöraren ska komma från Apple och ryktas heta Slate) hänger ihop med detta: de dränerade industrierna (medier, musikbransch, bokförlag, i viss mån filmindustrin) har lovprisar nya plattformar - men det är egentligen nya distributionskanaler som hägrar. Med nya distributionskanaler finns nya användarvanor och betalningsviljor.
De borde dock titta på den övriga näthandeln. Kriget om kunderna är förvisso hårt, men man får betalt. Ink club (som numera ägs av Hakon Invest) gjorde förra året 40 MSEK i vinst, det är en 10%-ig marginal. MTG-ägda CDON omsätter snart en miljard SEK per år - och ger vinst.
Dessa nätbutiker tar dock inte betalt för distributionen. Fri frakt håller på att bli standardförfarande. Kunderna pyntar däremot villigt upp stora summor för innehållet (dvd-skivor, skor, smink, underkläder, böcker, kroppsbyggarpulver).
Medieindustrins jakt på intäkter bör ju därför inte ligga i att försöka kapitalisera i distributionskedjan.
(The Economist kallar 2010 för "betalväggens år", vilket jag tycker är negativt. Varför skulle en betalning vara en "vägg"?)








Blir det det här kanske den bästa boken om finanskrisen? Too Big to Fail: av Andrew Ross Sorkin.
Kommentarer
Varför skulle det inte vara en vägg? Om inte alla kommer åt det utan att betala är det väl, per definition, en vägg? Med dörr?
Kommenterat av: Emanuel | January 7, 2010 02:36 PM
Så betraktar du pris på H&M:s kläder som en "betalvägg"? Biobiljetten - en "betalvägg"?
Kommenterat av: Lidbom | January 7, 2010 02:50 PM
Att använda ordet vägg är verkligen att ge loppet tappt från början.
Och jag håller med om att det inte är de nya kanalerna i sig som ger nya inkomster, utan de/man/vi måste tänka om när det gäller vad man betalar för - och vilken mängd man tar betalt för. Per styck eller per månad verkar ungefär vara de enda modellerna - alltid helt knutet till vars och ens förbrukning, aldrig varierande efter hur den stora volymen agerar.
Skulle man inte kunna tänka sig något skatteaktigt när det gäller kultur- och mediakonsumtion - en bred men låg solidarisk avgift som alla intressenter betalar, som säkrar ett visst utbud?Eller ett slags pottförfarande - pynta in vartefter.
Nåja, några tankar innan middag.
M
Överlag är väl mobiltelefonibranschen den som testar flest olika betalmodeller. Är det på grund av att de säljer en produkt som är lätt att dela upp efter betalningsförmåga eller på grund av att de insett att deras kunder varierar i betalningsförmåga och sedan har de därefter fått dela upp produkten efter det?
Kommenterat av: mati | January 7, 2010 06:44 PM
Det här kanske är fånigt, men jag tror att "wall" i det här sammanhanget mer ska översättas som mur och inte vägg. I Economists text står det bl a, "It is an early brick in a wall that can be expected to rise quickly this year." Det för tankarna till en mur. Som Berlinmuren (Berlin Wall), den var något nytt som snabbt byggdes upp. Tidigare hade man kunnat passera fritt men plötsligt var det stopp. Muren gick att ta sig igenom men då via bevakade gränspassager. Ungefär som nyheter på nätet, vi har vant oss vid att det är gratis men nu diskuterar man en mur som man ska få betala för att ta sig igenom. Jag tycker att vägg får en onödigt negativ klang, men jag kanske är ute och cyklar?
Kommenterat av: PHN | January 8, 2010 09:22 AM
Som någon kommentatör påpekade på Twitter så kommer uttrycket troligen från "Walled Gardens" och därmed engelskans paywall, men oavsett så är det är det ett ganska ideologiskt ordval att använda vägg/mur-bilden
Kommenterat av: Lidbom | January 8, 2010 11:53 AM
Kul att du upptäckt och puffar för min blogg! Vill bara förtydliga att citatet om Mindpark-män inte kommer från mig.
Ha en toppenhelg!
Kommenterat av: Eva Åberg | January 8, 2010 02:42 PM
Eva: och för protokollet bör ju även noteras att jag är del av Mindpark-bloggnätverket...
Kommenterat av: Lidbom | January 8, 2010 03:20 PM