Jag har plockat fram sex magasinsajter som är inspirerande i formen. Några är det även i innehåll. (Ingen är dessvärre särskilt inspirerande affärsmässigt, men det är mer ett strukturellt problem.)
Hursomhelst. Här kommer sex väldesignade magasinsajter:
• People

Plus: Lättnavigerad. Tar till vara på bilderna. Snabbladdad. Välskrivna rubriker. Stark koppling till papperstidningen.
Minus: För långa ingresser. Dålig dynamik mellan stort/litet. Dålig typografi. Inget rörligt material
People besöker du här.
• Creative and live

Plus: Bra typografi. Tar till vara på bilderna.
Minus: Svårt att se uppdateringsfrekvensen.
Besök Creative and Live här.
• UX Magazine

Plus: Annorlunda struktur utan att tappa bort navigeringen. Fin bildhantering. Många ingångar, t ex etiketter.
Minus: Dålig typografi, ffa alltför liten typgraf och även läsbarheten svag med kägeln och vinjett-färger.
Besök UXM, en tidning om användarvänlighet.
• New York Magazine

Plus: Bildhantering. Typografi. Överskådlighet. Vinjetter. Ja, allt är bra här.
Minus: inga. Förslag?
Besök New York Magazine.
• Morning News

Plus: Simpelt men ögon och läsarvänligt. Enkel men effektiv typografi.
Minus: dåligt med färg. Svårt att hitta nytt material. Ingen toppnavigering.
Besök Morning News här.
• Frieze

Plus: Tidningens ämne – bilder och konst – i fokus. Utvecklad men begriplig navigering och struktur.
Minus: Lite enformig. Mycket vitt och grått. Typgraden svårläst.
Konstmagasinet Frieze hittar du här.
• Överlag
Magasinen har kommit en bit på vägen med typografi och bilder. De duktigaste har även en genomarbetad tanke kring navigering. De stora problemen är läsbarheten (varför inte öka typgraden med 10%?), vinjetteringen (även om New York Magazine skapar dynamik och klicksug med sina vinjetter) och en känsla av att sidorna inte uppdateras tillräckligt ofta,
• Bubblare
New Yorker är onödigt bra på webben och Vanity Fairs satsning är smart och har växt till sig.
• Svenska
Jag återkommer till dessa, men tar gärna emot förslag på svenska magasinsajter som håller måttet. Kommentera nedan eller mejla till olle.lidbom@vassaeggen.se
Tips via Vandelay, där det finns fler sajter att fundera kring.
Kommentarer
Sydsvenskan var på plats. Kinga Sandén rapporterade på twitter.com/kingasanden och i tidningen.
Kommenterat av: Maggie | juni 16, 2009 01:00 EM
Återigen föll jag på Stockholms-perspektivet... Tack för info, jag har nu uppdaterat postningen.
Kommenterat av: Lidbom | juni 16, 2009 01:17 EM
Men journalister är ju överskattade och inte särskilt viktiga för demokratin. Var det inte så, Olle, eller har jag missuppfattat något? Huvudsaken är väl att folk twittrar?
Kommenterat av: fredrik | juni 16, 2009 02:00 EM
Cecillia Uddén rapporterade från Teheran. Hon lämnade landet igår måndag.Kvartifemekot igår tex.
Kommenterat av: Skånepåg | juni 16, 2009 02:15 EM
fredrik: ja du har missförstått mig. Men i Iran tycks både twittrandet och bloggandet vara viktigare för demokratin än medierna.
Skånepåg: aha, där ser man - jag har inte varit i Sverige i helgen, och bara hört och läst Cecilia Udden från Amman. Uppdaterar.
Kommenterat av: Lidbom | juni 16, 2009 02:49 EM
Kinga Sandén har alltså twittrat -- maniskt! Missa inte det.
Men SVT:s Mellanösternteam har också varit på plats, i form av Lena Pettersson (reporter) och Pernilla Edholm (fotograf). Åtminstone såg jag ett inslag de hade gjort häromveckan i SVT Play.
Vad gäller SvD gissar jag att Bitte Hammargren skriver en hel del från Stockholm, och hon har ju åtminstone varit en del i Iran tidigare...
...och DN förlitar sig nog inte bara på TT (d v s TT-AFP) utan på diverse andra utrikiska källor?
Men en av deras egna utrikesmedarbetare tycker att bevakning generellt kan skötas via Internet från Stockholm numera, enligt denna debattartikel.
Kommenterat av: Gunilla | juni 16, 2009 04:22 EM
DN har visst varit på plats! Blivande Washington-korrespondenten Michael Winiarski och fotografen Sanna Sjöswärd har t ex gjort detta reportage.
Kommenterat av: Gunilla | juni 16, 2009 04:25 EM
Ja, det är klart att svenska medier har varit på plats i Iran, men NU – när Iran är förstanyhet i alla medier - är det tamare med den bevakningen... (Och nu slängs ju journalisterna ut dessutom...)
Kommenterat av: Lidbom | juni 17, 2009 07:43 FM
Jo, du vet att jag håller med. Man får inte precis känslan för att de gör vad de kan för att vara på plats när det händer. Och Iran är värt på plats-bevakning även i lugnare tider. Jag har länge förvånats över att ingen svensk eller svensk-persisk frilansjournalist stationerar sig själv i Teheran -- borde vara en strålande nisch (om än med komplikationer...).
Jag ska för övrigt försöka samla mig till en bloggpost om hur korrespondent-begreppet urholkats _ännu_ mer på sistone.
Kommenterat av: Gunilla | juni 17, 2009 01:50 EM
Nu börjar vi komma någonstans... Av ovanstående egenkommentar ser vi att en förutsättning för att twittrande och bloggande ska passera journalistiken i betydelse är en religiös förtryckarregim som fängslar eller utvisar de bångstyriga journalisterna...
Kommenterat av: bix | juni 21, 2009 06:30 EM