Dagstidningens spetälska - amputation hotar
Om man bara läser amerikanska mediesajter kan man lätt få för sig att papperstidningen snart är helt utrotad. Åh vilket drömsamhälle för trädkramare: massor av träd slipper gå en plågsam död till mötes.
Men håll an! Döda träd-medierna har långt kvar till katafalken!
I Sverige, där prenumerationer är den bärande pelaren för dagstidningarna, är upplagerasen förhållandevis måttliga och räckvidden går för vissa dagstidningar framåt. Antalet läsare ökar. På totalen minskar upplagor och läsande - en effekt av att Sveriges tidningskarta har varit övergödd av lokaltidningar utan läsarbas, inte sällan hållna under armarna av politik - presstöd.
Den svenska dagstidningen mår i stort fräckt nog ganska bra. Storägaren Stampen gjorde förra året ett resultat på 500 Mkr (13% vinstmarginal). Koncernen Herenco lika mycket vinst (på lägre omsättning: marginalen var 21%). Mittmedia släpade hem 370 Mkr till grottan (6% marginal). De stora dagstidningsägarna är dessutom både solida och likvida.
Problemet för print är knappast fallande upplagor utan dagstidningens övervärderade förmåga att göra jobbet åt annonsörerna. I april i år tappade dagstidningarna 24% av sina annonsintäkter enligt IRM, som inte specificerar om tappet är lokaltidningar eller storstadpressen.
För dagstidningen är det inte död som hotar, utan spetälska: en viktig del av affärsmodellen håller långsamt på att - i en infektion - lossna. Ett öra här, en näsa där, ett finger. Den som räknar på dagstidningens framtid bör därför fokusera på intäktsanalysen. Ett stresstest av dagstidningarnas affär om de tappar 25% i år av sina annonsintäkter.
Enligt mina snabba beräkningar kommer mellan 40-60% av intäkterna för de svenska dagstidningar från annonser och ett fortsatt annonsfall kommer drabba Dagens Industri, Helsingborgs Dagblad, Göteborgsposten och Svenska Dagbladet mest. Men det är fortfarande ett genomslag på totalomsättningen som är lägre än 25%: mellan -13% och -15% ser dagstidningarna ut att förlora om annonsmarknaden backar med en fjärdedel i år (inte omöjligt).
För dagstidningarna är inte annonsraset en konjunktursförändring, det är en strukturförändring. Internet och andra medier är effektivare för många annonsörer och så kommer det vara även i nästa högkonjunktur. För dagstidningarna handlar det alltså om att betrakta de spetälska bitarna som förlorade för evigt. Affärsmodellen kommer inte tillbaka.
Under de närmaste 5 åren borde dagstidningarna kunna behålla i snitt 60% av sina tidigare annonsintäkter. Det innebär att affären totalt har tappat 25% intäkter. Internet står idag för i snitt 3% av dagstidningarnas omsättning och kommer inte rädda dagstidningen i femårsperspektivet.
Dessa intäkter måste komma från ett annat håll. De måste vara nya intäkter.
På detta bör fokus ligga om dagstidningen ska överleva.
(På bilden en ent.)










