Mer pompös självbild när journalisterna drar lans för sig själva
Svenska Dagbladet försökte initiera en debatt om krisen för journalistiken – vilken enligt debattinitiatören Richard Swartz tabloidiserats, förminskats och detta betyder kris för samhället, demokratin, universum för alla kommande generationer i evighet amen.
Jag deltog – med ett av 4 debattinlägg – och menade att journalistikens roll för demokratin var kraftigt överdriven, att journalister har en sned och självglorifierande självbild (och fick flest läsarkommentarer...). Att det nya medielandskapet mättat behovet av journalister som de enda grävarna. Att de enda som sörjer att journalistiken förändras, är yrkeskåren själva, journalisterna. Läsarna bryr sig inte nämnvärt.
Richard Swartz "avslutar debatten" idag med att påstå att jag blandar ihop "journalistik" och "yttrandefrihet" och att utan journalistik skulle vi som bloggar inte ha något att "tycka till om". (Det samma gäller ju även Richard Swartz: utan litteratur och allmän förflackning har ju inte heller Swartz något att "tycka till om".)
Han hotar folk som inte anser att journalistiken med att han "gärna tar fram rottingen" för att t ex visa hur mycket kortare (och därmed sämre) journalistiken blivit i Sverige.
Poängen i Richard Swartz världssyn och debattinlägg är att endast journalisterna kan ta fram sanningar. Det är en minst sagt oreflekterad och ouppdaterad syn på det egna skrået.
Texten ligger inte ute på Internets.












Kommentarer
Men exakt. Jag brukar säga såhär att journalistiken absolut behövs, men om vi behöver journalisterna - det vete fan.
Kommenterat av: mati | maj 12, 2009 05:11 EM
Jag anser inte heller att journalister är de enda grävarna, tvärtom. Tror man det så är man fel ute. Däremot så hoppas jag att mina tre år på JMG inte är bortkastad tid. Tiden får utvisa, men helt klart är det många i yrkeskåren som står och stampar på samma ställe.
(En annan reflektion, varför ligger inte texten ute på nätet?)
Kommenterat av: Mjömark | maj 12, 2009 08:39 EM
Olle,
Här är Richard Swartz' senaste krönika. Den låg, apropå din något insinuanta avslutningsmening, ute på nätet för åtminstone ett dygn sedan. ;-)
Som du vet är jag old school såsom han, om än med rätt mycket större inslag av new media också, hehe. Jag tycker att du refererar honom lite missvisande här. Han skriver ju specifikt om utrikesjournalistik, ur sitt mångåriga utrikeskorrespondent-perspektiv.
Och visserligen kan man argumentera för att de problem han beskriver (nedskärningar/alltmer slimmade resurser, rewritande bedriven på redaktionen på bekostnad av fotarbete från fältet etc) drabbar även inrikes- och lokal journalistik. Men jag uppfattar ändå att det är specifikt nedrustningen av rapporteringen från vida världen han, Arne Ruth och Göran Rosenberg kritiserat. Där är vi nog många som kan dra exempel på tidernas förfall, dessvärre, även med ett relativt kort tidspersektiv som mitt eget. Sedan har du möjligen rätt i det där med pompös självbild...
Jag tycker att det är bra att dessa etablerade herrar tar diskussionen, och att de tillåts göra det i Svenska Dagbladet – samt att Richard Swartz vågar slå hål på Martin Jönssons välskrivna men något propagandaartade text i det egna bladet.
Fast det vore förstås bra om de kunde välja något annat exempel än "bara" det där med Josef Fritzl... Och så vore det klädsamt om de kunde medge att ingen idag rktigt vet var pengarna för kostsam (utrikes)bevakning ska tas.
Arne Ruth ska enligt en trailer tala vidare om detta i OBS i P1 idag torsdag.
Kommenterat av: Gurilla Kinn | maj 14, 2009 09:24 FM
Varför utrikesbevakning när världen bara är ett klick bort?
Kommenterat av: David Jn. | maj 24, 2009 02:21 FM