det står väl ingenstans i Lundbergs text att det var bättre förr eller att han vill gå bakåt i tiden?

Jo, indirekt mycket tydligt. Han skriver om "kulturarv" och dessutom är hans samtliga referenser till "stor konst" samtliga skapade före 1800-talet, med undantag för TS Eliot.

Det finns faktiskt fullständigt värdelös konst som klassas som högkultur, men inte med denna tesbildning.

att det finns fullständigt värdelös konst som klassas som högkultur är ju en av hans poänger ("en reklamtext anses inte väsensskild från en dikt av T.S. Eliot").

jag läser hans exempel som just exempel - på bra konst. inte som det enda godkända.
att ta ordet "kulturarv" i sin mun innebär inte per automatik att man är reaktionär, men du tycks tro det tycker jag visar att han har skrivit en viktig artikel.

K: du och jag har uppenbart diametrala tolkningar avTS Eliot-resonemanget. De delar som handlar om kulturarv, tradition osv inte speglar en reaktionär syn på kvalitet – är möjligen en fråga om tolkning, men Lundbergs text ger mig rätt snäva möjligheter.

Tycker nog att DIN läsning av Lundbergs text är snäv, och att du avfärdar hans argument på ett alldeles för enkelt vis. Han har en poäng som inte låter sig avfärdas med en slängig hänvisning till "Mad Men".

Bosse: min hänvisning till Mad men var inte slängigare än Lundborgs referens till Sapfo. Men för diskussionens skull: lyft gärna fram de delar i Lundbergs text som ger utrymme till att bedöma och värdera samtidskultur till "stor konst."

Det mest slående med texten är väl att Lundberg är så ARG, arg på vänstern, på professorer i vänster-ämnen som queerteorier och postkolonialism, på Aftonbladet Kultur och dess vänsterorienterade redaktörer. På så sätt alienerar han mkt effektivt alla som inte tycker att Wagner borde återfå sin plats i den borgerliga högkulturen (fri tolkning men inte alltför långsökt).

Med sådana vänner behöver Kulturen sannerligen inga fiender. Och lär inte utvecklas heller.

Jag känner avgjort fler valv öppnas inom mig när jag tänker på en Sausage McMuffin är när jag gluttar på en Caravaggio. Så jag är nog en förtappad själ enligt Lundberg.

Förresten är hans liknelse med krogbranschen askorkad. Både inom snabbmatsvärlden och den nuvarande högteknologiska postmodernistiska, dekonstruerade kokkonsten finns mästerverk mer definitiva än de Careme skapade. Och gudskelov slipper vi bokstavstrogna repliker av 1700-talsrätter annat än som kuriosa.

Håller med föregående talare. Lägg ner kultursidorna och utvidga matbilagorna. Och hellre snabbmat än de 1700-talsrätter som alltid serveras på trestjärniga restauranger. Behöver jag tillägga att jag tycker att man borde byta ut svenskämnet mot hemkunskap i skolan samt att jag hellre läser Filip & Fredrik om nöträm än Sapfos drapor om nektar?

Anonymous: du är helt enkelt inte intresserad av kultur men ville gärna ha en åsikt ändå..?

ursäkta min rättframhet, men allt du skriver är ju askorkat.
varför tror du att Lundberg skulle vilja äta 1700-talsmat?
du tycker att mat och konst är utbytbara? vi kan lägga ner kultursidorna och köra matbilagor istället?

om en macmuffin ger dig en större upplevelse än en Caravaggio kan jag bara beklaga och hoppas att du har det kul med den dekonstruerade kokkonsten.

Jag råkar förhålla mig ytterst sval till just Caravaggio även om han är skicklig. Det är faktiskt Lundberg som indirekt liknar modernare konstyttringar vid McDonalds. Men jag blir definitivt hungrig av Sausage McMuffin (vilket "öppnar valv inom" uppenbarligen var en allt för subtil ironisk metafor för.)

Det jag vill säga är att Lundberg har fel när han säger att smakhierarkier inte bryts ned inom andra områden. Det är det som är kännetecknade för matvärlden just nu. Inte så att vi matintresserade hyllar McDonalds men flera kockar avsäger sig själva sina stjärnor för att laga enklare mat som ligger närmare deras hjärtan.

Jakten på den perfekta falafeln är minst lika intressant än att beta av långa sittningar på trestjärniga krogar. Och där har skett en total revolution i teknik, råvaruval och presentation. Knappast en tillflyktsort för konservativa.

För övrigt håller jag med Lundgren om att en hel del modern litteratur och konst kommer undan med att vara lat och slarvig.

Det där med att jag skulle vilja lägga ner kulturbilagorna är så dumt att jag inte orkar kommentera vidare. Jag skriver för dem då och då.

Att jag var anonym tidigare var ett tekniskt missöde.

"Inte så att vi matintresserade hyllar McDonalds" Nehe, ok men nu var det väl just McDonalds som nämndes i artikeln? Nämligen kontrasten mellan McDonalds och den sorts matlagningskonst som bedrivs på helt andra premisser, som till exempel att framställa den perfekta falafeln - eller att framställa en meny på en trestjärnig restaurang. Att smakhierarkier förändras över tid innebär inte att de upplöses.

Skulle det tävlas i just disciplinen att "öppna valv i människan" skulle popmusiken vinna. Inge snack om sak. Mahler i all ära. Men inte fan har han öppnat lika många valv som till exempel Miles, Dylan, Lennon och Isley Brothers. (Och Caravaggio har inte öppnat lika många som Warhol, kan tilläggas. Och just han är ju så mycket populärkultur det kan bli.)

Hemskt ledsen men jag förstår inte liknelsen. Inte särskilt mycket av artikeln annars heller. Och det var det uppenbarligen ganska många fler som inte gjorde. det är helt enkelt en ganska luddig artikel som skulle mått bra av lite redigering.

Smakhierarkier bryts alltså ner när det gäller konst och musik men "förändras" bara när det gäller mat?

På trestjärniga krogar används bland annat ketchup, artificiella E-nummer i mängder och det skapas fnissiga Snickersapproximationer. Toppkrogarna är med andra ord lika breda och eklektiska och populärkulturella som vilken kultursida som helst. Och för övrigt så finns inte samma dikotomi mellan skräpmat och finmat längre. Och tänk! Det innebär enligt min mening att fler äter godare.