« Vassa Eggen förhandstittar på Newsmill | Main | Bonnier får konkurrens av BBC »
Den inhemska finsekten Svenska Akademien höll för något år sedan ett stort seminarium om populärkulturen. Kan någon tänka sig en liknande hearing om finkulturen på Debaser? På svenska Animeklubben? Nej, jag trodde inte det. Det här är ett krig med bara en stridande part.Jonas Thente på DN.se visar att det finns utmärkta mainstreambloggar, som lyckas bevara ett underdog-perspektiv trots att nunan publiceras bredvid DN-logotypen.
• Nytt & nedlagt: från Norge till Ryssland • Ny sporttidning mejlas ut • Så har Rupert Murdoch lyckats med Wall Street Journal • Äldre alfahannar nytt framgångssegment • Svenska The Locals framgångar går under radarn • Därför går våra tidningar bättre än amerikanska • Content is king - igen!
Analysbrevet kommer varje måndag 08:00 och kostar 1200 kr/år. Du kan sajna upp här.
Både papperstidningen och webben har redesignats.
En viktigt bok om förändringen av dagstidningsmarknaden och hur internet har förändrat den: Big Switch med undertiteln "Rewiring the World, from Edison to Google". Besök ett utdrag ur boken här. Boken Big Switch går att köpa hos Adlibris.
Nödvändig bok från professor Mark Deuze (hans blogg här) för alla som vill orientera sig på hur nya medier skapas. "Var är publiken? Och även om du hittar dem, så vill de göra media på egen hand." Inkl en intressant tagning på spelbranschen.
Några modesta förslag på vad sommarens kulturdebatt kan handla om:
• avsaknaden av högkultur på kultursidorna – nu ska det bara vara lågt om högt och högt om lågt, men aldrig högt om högt;
• krigsskildringar som chic pop-katharsis för västlänningar: jag har läst Generation Kill och laddat ner första tv-avsnittet och ska försöka få till en bra text om detta märkliga 00-talsfenomen som mixar en skruvad cocktail på GTA, död och varumärken;
• att spånighet är sommarens gubb: Coldplays nya platta är briljant därför att den är så korkad. Full med spåniga nödrim, pinsamma popreferenser samt mycket eko och plastig produktion. Coldplays sångare Chris Martin är som en sportkille som försöker ligga med snygga tjejen genom att rafs-och-hafs-plugga ett nummer av Nöjesguiden. Briljant! Fenomenet syns även i t ex Linda Rosings blogg och att OS känns mer spännande än Tour de France: etablissemanget ska vara seriöst, korkat och nymornat;
• doft ligger runt hörnet: tänk bara på tyske konstnären Michael Riedel och hans garageinspirerade utställning Vier Vorschläge zur Veränderung von ROT som blivit en hyfsad snacksi på den tyska avantgarde-scenen, helt i linje med parfymindustrins allt större kommersiella framgångar och kreativa utmaningar. Eller konstnären Sissel Tolaas som i sanning är en större banbrytare än Riedel.
Kommentarer
Jonas Thente är grym. Jag tycker att det är jättekul med en litteraturredaktör som också recenserar tv-spel. Skriver själv en hel del om tv-spel och dylikt och tycker precis som Thente att de som intresserar sig av denna populärkulturella avart, liksom andra, kan behöva spä ut sina referensramar. Blir lätt inavlat annars. Sedan tycker jag att popkulturjournalistiken är roligare att läsa än högkulturmotsvarigheten. Kanske lite mer sensationell och svartvit förvisso.
Kommenterat av: Jimmy | augusti 29, 2008 10:14 FM