Några modesta förslag på vad sommarens kulturdebatt kan handla om:
• avsaknaden av högkultur på kultursidorna – nu ska det bara vara lågt om högt och högt om lågt, men aldrig högt om högt;

• krigsskildringar som chic pop-katharsis för västlänningar: jag har läst Generation Kill och laddat ner första tv-avsnittet och ska försöka få till en bra text om detta märkliga 00-talsfenomen som mixar en skruvad cocktail på GTA, död och varumärken;

• att spånighet är sommarens gubb: Coldplays nya platta är briljant därför att den är så korkad. Full med spåniga nödrim, pinsamma popreferenser samt mycket eko och plastig produktion. Coldplays sångare Chris Martin är som en sportkille som försöker ligga med snygga tjejen genom att rafs-och-hafs-plugga ett nummer av Nöjesguiden. Briljant! Fenomenet syns även i t ex Linda Rosings blogg och att OS känns mer spännande än Tour de France: etablissemanget ska vara seriöst, korkat och nymornat;

• doft ligger runt hörnet: tänk bara på tyske konstnären Michael Riedel och hans garageinspirerade utställning Vier Vorschläge zur Veränderung von ROT som blivit en hyfsad snacksi på den tyska avantgarde-scenen, helt i linje med parfymindustrins allt större kommersiella framgångar och kreativa utmaningar. Eller konstnären Sissel Tolaas som i sanning är en större banbrytare än Riedel.

Läs mer! | Kommentarer(2)