Intervju med tidningen Filters chefredaktör Mattias Göransson
Igår var det fullt hus på Södra Teatern i Stockholm. Nya tidningen Filter kom. Jag hade med mig en mental gästlista och kunde redan i kön pricka av lejonparten. I morse träffade Vassa Eggen tidningen Filter s chefredaktör och -ideolog Mattias Göransson.
Vad är ett reportage?
– I mina ögon är det en strukturteknisk definition. De flesta tycker nog bara att är en lång text, punkt slut. Jag definierar det som närvaro, det är det som särskiljer det. Har du inte varit på plats då är det inte ett reportage.
Hur mår det svenska reportaget?
– Utifrån den definitionen: autistiskt. Väldigt lite kontakt med det man skriver om och då blir det dåliga reportage. I Sverige har vi en nyhetskultur. Det är ju också det som är det viktigaste för samhället. Men nyheter är för hjärnan, berättelser för hjärtat. En bra berättelse kan du inte – som en nyhetsartikel – stryka bakifrån. Nyheter är bara slutet på berättelsen.
Första numret kommer nästa vecka. Vad ska ni göra om till nummer två?
– Kalenderfunktionen är för obskyr. Den måste vi göra tydligare, kopplingen mellan texterna och kalenderfunktionen. Det var en tidsfråga på det sätt som vi löste den. Och ingångssidorna, det ska vara tio fejs och tio berättelser. Mer närkontakt.
Mer?
– (skratt) Mer tänker jag inte säga!
Ni har inga bildtexter?
– Jo... det har vi väl? [Vi bläddrar igenom tidningen.] Inte här i början av tidningen, men senare på reportagen. På en del. Inte för att enbart berätta vilka personer som är på bilderna... Och ibland fungerar citat som bildtexter.
Omslaget då? Någon sa att det såg ut som ett dåligt Fokus-omslag med ankan.
– Det kommer bli det svåraste. Formatet är litet och det får inte plats så mycket. Vi kan inte sätta en ung tjej på omslaget, då ser det ut som en tjejtidning. Tar vi en äldre tjej ser det ut som en damtidning. En snygg tjej, som en herrtidning, en matbild – en mattidning. Drömmen är fejset som är mitt i nyhetsströmmen.
Men ankan?
– Därför ville vi göra omslaget på plastreportaget och då blev det ankan som lättast knöt ihop med texten. Det var ett snabbt puckobeslut: "vi kör ankan".
Hur mycket annonsintäkter har ni på första numret?
– Det... får jag inte säga. Men den är 4 gånger större än kalkylen. Vi hade en låg kalkyl eftersom alla sa att det inte skulle funka.
Vad har ni för redaktionell sidkostnad?
– Vet inte, vi har bara blåst på. Men det är en myt att det är dyrt att göra reportage. Om en text kostar 30 000 kronor och vi får ut den på 28 sidor så är det inte dyrt. En annan tidning kanske behöver köpa 5-6 texter till samma yta.
Varför tycker journalister att det är så fantastiskt med långa reportage?
– Ja det är konstigt. Speciellt eftersom ingen har tänkt på hur de ska göra dom.
(Vassa Eggen kommer att skriva om tidningen Filter i Expressen på måndag.)
Kommentarer
yeah!
Kommenterat av: mannen | december 11, 2008 08:30 FM