« Skånskan.se har gjorts om av Acne | Main | Cosmopolitan anno 70 och 80-talet »

Internet – den femte statsmakten

Statsmakterna i Sverige: lagstiftande (riksdag) och verkställande (regering). Medierna kallas därför "tredje statsmakten" i Sverige. I USA och Storbritannien är det lite annorlunda med en dömande makt. Medierna kallas följdriktigt "fjärde statsmakten" i andra delar av världen.

Axess Magasin 2008 Nr 01 - mini 001.gifI senaste numret av Axess recenseras boken "Le cinquième pouvoir" – femte makten, som skrivits av Thierry Crouzet. Han menar att vid sidan om dessa kända fyra (eller tre...) statsmakter är internet den femte. Crouzet visar i boken hur politiker använt sig av internet, men jag vill gå steget längre:

Internet spelar en ny maktroll i det demokratiska samhället som ingen av de kända fyra (eller tre) har kontroll över. Istället är internet en oformlig, decentraliserad, ständigt föränderlig hydra som varken går att tämja eller hugga huvudet av. Den femte statsmakten är som Forum Romanum – det öppna torget – men i det nya medielandskapet är deltagarna anonyma och alla (med internetuppkoppling) kan delta.

Därför bör ju även diskussionen om det nya medielandskapet vidgas från den tekniska och juridiska arenan. Internet en maktfråga och bör mötas med samma analysredskap som vi använder på regering och riksdag.

Den representativa makten (riksdagen, regeringen – och i förekommande fall domstolar) där vi väljer våra representanter har blivit kompletterad med (eller "hotad av"...) en rå direktdemokrati. Istället för synliga delegater som vi valt ut att föra vår talan kan nu vem som helst tala. För att gå igenom bruset av röster krävs nu att den som vill utforma den femte statsmakten deltar med hög röst, teknisk skicklighet och styrka.

Betraktat som en Femte statsmakt, skild från de första tre/fyra, så blir medierna och politikernas relation till internet problematisk. När vi hittillls diskuterar internet har vi gjort en cocktail av definitionerna: den är både en distributionskanal (för alla: både politiker, medier och företag), ett demokratiskt redskap, ett antidemokratiskt redskap, en plattform för debatt, ett hot mot integriteten och en kofot för nedladdningspirater. Med mera, med mera.

Användningsområdet är brett, men makten konstant.

Uppdaterat:Sundsvalls tidningar är inne på samma linje.

Posta en kommentar

(Jag moderererar alla kommentarer för hand, för att slippa spam. Därför kan det ta ett litet tag innan din kommentar publiceras, men allt publiceras.)

2008-03-17

Vassa Eggen om tidningen Filter i Expressen Kultur

Jag har skrivit vad jag tror om tidningen Filters framtid på Expressen Kultur. Och om det svenska reportagets dagsform.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta. Et tu Brute, (passar ju bra eftersom det var jubileum för den repliken i lördags!): när min redaktör sa "skriv 2500 tecken istället för 1500 tecken" så var min magreaktion: "bra, då blir texten ännu bättre."

Här är 52-teckenversionen: "Filter är bra men behöver bli tydligare mot läsaren."

2008-03-17

Proventus finansierar PM Nilsson och Leo Lagercrantzs webbdebatt

"PM och Leo satsar på webbdebatt" skriver SvD:s Martin Jönsson idag och berättar om Robert Weil och Bonniers satsning på...

Analysbrevet 17 mars

Ny vecka, nytt Analysbrev. Fullspäckad med både analys och den här veckan även en del nyheter. • Vi tittar på...

Fackförbundens tidningar: slutsatser och tendenser

[fackmedia 2008]Morten Postrup har träffat fem chefredaktörer på fackförbundstidningar för att diskutera nuläge, förändringar och framtid. Här är några gemensamma...

Analysbrevet från Vassa Eggen

• Vi tittar på utvecklingen av räckvidden de senaste 7 åren. Plaza förlag har med Hem Ljuva Hem, Plaza Kvinna, Plaza Interiör och Plaza Magazine förändrats mest sedan 2001. • En undersökning från USA visar att innehållssajter får läsarna att surfa. • Vi tittar på de 200 största svenska sajterna och ser hur innehållsdrivet är starkt, men det är stora skillnader mellan magasin, dagstidningar, tv och pure plays som dinapengar.se och tasteline.com. • Så bra funkar det med bläddringsbara pdf-tidningar på webben. • Svensk känd entreprenör startar Turkiets största gratistidning. • Här är Europas starkaste medievarumärke • Ny spännande trend bland tyska tv-tidningar. • Vi går igenom de stora finska tidskrifterna och ser en marknad i stor förändring. • Analysbrevet avslutar med att informera om årets mest ironiska nedläggning.

Analysbrevet kommer varje måndag 08:00 och kostar 1200 kr/år. Du kan sajna upp här.

Ur arkivet

robert gustafsson gustavsson vi tidningen jpg

Lediga jobb

15 kommentarer

Sök på Vassa Eggen

Startat en ny tidning?

Senaste analysen

Vassa Eggen om tidningen Filters på Expressen Kultur.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta.

Boktips

herecomeseverybodycover.jpg

Clay Shirkys bok Here Comes Everybody – How digital networks transform our ability to gather and cooperate, har möjlighet att bli årets Freakonomics/Long tail/Riv pyramiderna (ha ha!). Hyllad av de som läst den.

Den handlar om hur människor i grupp använder internet. Från "vaksamhet till terrorism, från Flickr till Howard Dean, från bloggar till dagstidningar.

En recension hittar du här hos Boing boing.

Boken Here Comes Everybody går att köpa hos Adlibris.

9780596102425_cat.gif

Behöver du läsa 1 037 sidor om typografi på nätet? Bra. Då har Yannis Haralambous skrivit en bok, som nu finns översatt från franska till engelska: Fonts & Encodings.

"En fascinerande, lyrisk och omfattande guide till att använda typsnitt och typografi på webben och på olika operativsystem och program." Skriver en recensent.

Boken går att köpa hos Adlibris.

zappaterra editorial design jpg
En blivande klassiker för (den utdöende?) yrkeskategorin magasindesigners? Yolanda Zappaterra kallar sig designjournalist och boken beskrivs av Magculture som en "referensbok"

Döm själv, boken går att köpa hos Adlibris.

Vassa Eggen listar

10 förändringar på 10 år för journalister

Press gazette listar förändringar för journalister:

1. Från föreläsning till konversation.

2. Amatörerna allt fler

3. Alla är en tidningsutdelare
Distribution brukade inte vara journalistens bekymmer. Det är det nu på webben.

4. Mätbarhet
Allt går att mäta: trafik, mest länkade och mest kommenterade.

5. Hyperlokalt och internationellt
Det hypernära innehållet engagerar, samtidigt som många surfar på nyhetssidor utanför det egna landet.
different - for many newspaper websites overseas visitors outnumber domestic ones.

6. Multimedia

7. Really Simple Syndication
Eller mer känd under förkortningen RSS, som skapat prenumeration.

8. Kartor
– se bara SvD:s nya Stockholmskartan

9. Databaser

10. Ett klick bort
Det går att länka till mer material än det går att publicera.

Formalia

Körs på
Movable Type 3.2