IDG:s Prylar en riktig pannkaka
Prylar, ja problemet för tidningsmakare är att alla köper prylar, alla använder dem – men ingen verkar vilja läsa om grejerna.
Utöver IDG:s M3 så är raddan misslyckade pryltidningar lååååång. I detta ormbo ger sig IDG och in med Prylar. En tunn (68 sidor), dyr (59 kronor) ofokuserad (från braskaminer och videospelare till joggingskor via det obligatoriska shoppingreportaget från Tokyo) blaska med en gla' tjej på omslaget och en ledare som svamlar om att "sätta människan och användandet i fokus".
Det är två (2) annonser i tidningen. (Förutom alla egenannonser för IDG-tidningar.) Billigt att producera har det varit, mycket är återanvänt material.
Så vad är syftet? En tunn tidning med gamla texter och bara två annonser. Jag vrider och vänder. Jag hittar ingen affär någonstans. Och IDG lär inte hitta några läsare någonstans till den här platta pannkakan.









Kommentarer
Prylar är ett bra exempel på ett område som gör sig bättre på webben än i träddödarmedia. Ja, jag är jävig men insikten om ovanstående kom innan jag blev det.
Kommenterat av: Gunnar Lindberg Årneby | december 3, 2007 01:25 EM
Håller helt med. I det här fallet blir det smärtsamt tydligt.
Kommenterat av: Lidbom | december 3, 2007 01:34 EM
Liknande lama produktioner brukar väl komma till enbart för att sälja annonser - men två stycken?? Det måste vara en ny bottennivå i svensk press. Stackrarna, när de nu laddat upp med det så populära ordet "frossa" och allt... och mitt i högkonjunkturen...
Kommenterat av: Magazine girl | december 3, 2007 03:59 EM
känns inte helt olikt avsomnade projektet RADAR på MKF. vet itne riktigt om det är det här man ska satsa sitt liv på....
Kommenterat av: roman pixell | december 4, 2007 01:33 EM
Nja, påminner inte om Radar. Påminner snarare om usla Gadgets (en själlös tidning baserad baserad på pressbilder). Radar var ambitiös. Antagligen alldeles för dyr att göra för att den skulle vara lönsam. Eller har jag fel, Mr Lidbom?
Kommenterat av: anonym | december 4, 2007 04:17 EM