« Måndagsläsning 8 oktober | Main | Georg Oddner är död »

Att ta betalt på nätet: Radiohead-modellen

Som bl a IDG skrev i förra veckan, så lanserade Radiohead sin nya skiva med ny prismodell: bestäm priset själv. Deras sajt kraschade.

Brittiska tidningen NME gjorde en snabb undersökning och fansen var beredda att betala runt 10 dollar för albumet "In Rainbows".

Musikindustrin får ju annars rådet att inte ta betalt för musiken utan för kringtjänsterna. Muggarna, biljetterna och t-shirtsen.

Rafat Ali från Paid Content säger till Adage:

"Det funkar för band med rabiata fans, och för organisationer som NPR (amerikanskt public service) eller kanske för high school-lag. Men det funkar knappast för medieföretag. Ingen kommer vilja lägga mer pengar i New York Times fickor. Det kommer verkligen ingen göra."

Ett framgångsrikt exempel är Magnatune, som säljer musik med osajnade artister, där kunderna betalar mellan 5 och 18 dollar för ett album. Snittet ligger på 9 dollar. Varför? Magnatune:

Våra kunder betalar 20% över baspriset för att de vet att pengarna går direkt till artisten och företaget.
Magnatune erbjuder till och med möjligheten att betala efter att man laddat ner musiken, vilket gör att musiken verkligen värderas hårt.

"Nyckeln är att ha ett starkt varumärke med en hög grad av kundlojalitet" säger Rafat Ali.

Är det verkligen bara artister som har möjlighet att bygga så starka varumärken och så stark lojalitet? Den som lyckas även inom andra industrier kommer ha bättre möjligheter att ta betalt på nätet.

Därför är en av de största utmaningarna för magasin och tidningar som vill lyckas på webben: skapa lojalitet.

Kommentarer

jag testköpte Radioheads album för 10 pence, det funkade utmärkt. Onekligen en mycket intressant modell, men kanske inte för alla typer av musikgrupper.

En annan intressant model erbjuds av Amie Street, http://amiestreet.com/
Där kan man ladda ner ny musik och betalar 0-98 cent per låt, Alla låtar kostar 0 till en början, sedan stiger priser ju mer populär låten blir.
"Amie Street is the most fun way to discover and buy music online because we have a social network that facilitates music discovery and because we price music right - all songs start free and rise in price the more they are purchased. Our dynamic prices allow fans to buy music without breaking the bank and they serve as a useful tool for finding great music."

Men det finns ju många andra sorters digitalt innehåll som behöver smartare prissättningsmodeller för att överkomma folks motvilja att betala för digitalt innehåll och få igång intäktströmmar till upphovsmännen:
- Artiklar
- E-böcker
- Ljudböcker, radioteater
- Foton
- TV-program

Allt som har låga produktionskostnader, framförallt sånt som kan göras av en enda person och kan distribueras digital, dvs nära noll distributionskostnad skulle dra nytta av detta. Idag finns det ju för många barriärer och mellanhänder för att små aktörer ska kunna tjäna några pengar på digital innehåll.
Så experimentera mera med nya intäktsmodeller!

Imorse fick jag länken till mitt inköpta Radiohead-album, laddade ner det snabbt och smidigt och njuter nu av deras musik. Typiskt är att jag betalade 10 pence för albumet och nu redan fått mersmak på deras musik, kommer nog att köpa mera av dom och är då plötsligt motiverad att betala mera.

Intressant i sammanhanget är också att jag fick betala 45 pence i kredtikortsavgift för att kunna betala 10 pence! Visar ju hur trögt utvecklingen av smidiga och rimligt prissatta mikrobetalningar går.

När jag läser detta blogginlägg reagerar jag mot att man sätter avsändaren för som motivator för att betala. Jag tror snararer att det är i grund och botten nyttan som avgör betalviljan(sedan påverkar såklart usability på websidan styrka i brand osv)

Jag har en polare med en contentsida. han drar in 50-60000 spänn i månaden. Han har inget brand, kan inget om konvertering, inget varumärke men infon han säljer till sin nisch har väldigt stor nytta, därmed kommer betalviljan.

Utmaningen är att övertyga användaren av nyttan utan att ge bort produkten och dessutom skapa den på ett sätt som gör det svårt att konsumera den på andra ställen. De som lyckas med detta uppnår riktigt bra hockeyeffekt när de väljer att ta betalt för sitt innehåll!

Din invändningar köper jag Christian, men är inte det –i det här fallet – varumärket som övertygar. Tror t ex inte att Patrik Isaksson skulle ha samma framgång.

Posta en kommentar

(Jag moderererar alla kommentarer för hand, för att slippa spam. Därför kan det ta ett litet tag innan din kommentar publiceras, men allt publiceras.)

2008-03-17

Vassa Eggen om tidningen Filter i Expressen Kultur

Jag har skrivit vad jag tror om tidningen Filters framtid på Expressen Kultur. Och om det svenska reportagets dagsform.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta. Et tu Brute, (passar ju bra eftersom det var jubileum för den repliken i lördags!): när min redaktör sa "skriv 2500 tecken istället för 1500 tecken" så var min magreaktion: "bra, då blir texten ännu bättre."

Här är 52-teckenversionen: "Filter är bra men behöver bli tydligare mot läsaren."

2008-03-17

Proventus finansierar PM Nilsson och Leo Lagercrantzs webbdebatt

"PM och Leo satsar på webbdebatt" skriver SvD:s Martin Jönsson idag och berättar om Robert Weil och Bonniers satsning på...

Analysbrevet 17 mars

Ny vecka, nytt Analysbrev. Fullspäckad med både analys och den här veckan även en del nyheter. • Vi tittar på...

Fackförbundens tidningar: slutsatser och tendenser

[fackmedia 2008]Morten Postrup har träffat fem chefredaktörer på fackförbundstidningar för att diskutera nuläge, förändringar och framtid. Här är några gemensamma...

Analysbrevet från Vassa Eggen

• Vi tittar på utvecklingen av räckvidden de senaste 7 åren. Plaza förlag har med Hem Ljuva Hem, Plaza Kvinna, Plaza Interiör och Plaza Magazine förändrats mest sedan 2001. • En undersökning från USA visar att innehållssajter får läsarna att surfa. • Vi tittar på de 200 största svenska sajterna och ser hur innehållsdrivet är starkt, men det är stora skillnader mellan magasin, dagstidningar, tv och pure plays som dinapengar.se och tasteline.com. • Så bra funkar det med bläddringsbara pdf-tidningar på webben. • Svensk känd entreprenör startar Turkiets största gratistidning. • Här är Europas starkaste medievarumärke • Ny spännande trend bland tyska tv-tidningar. • Vi går igenom de stora finska tidskrifterna och ser en marknad i stor förändring. • Analysbrevet avslutar med att informera om årets mest ironiska nedläggning.

Analysbrevet kommer varje måndag 08:00 och kostar 1200 kr/år. Du kan sajna upp här.

Ur arkivet

filter.jpg

Lediga jobb

Sök på Vassa Eggen

Startat en ny tidning?

Senaste analysen

Vassa Eggen om tidningen Filters på Expressen Kultur.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta.

Boktips

herecomeseverybodycover.jpg

Clay Shirkys bok Here Comes Everybody – How digital networks transform our ability to gather and cooperate, har möjlighet att bli årets Freakonomics/Long tail/Riv pyramiderna (ha ha!). Hyllad av de som läst den.

Den handlar om hur människor i grupp använder internet. Från "vaksamhet till terrorism, från Flickr till Howard Dean, från bloggar till dagstidningar.

En recension hittar du här hos Boing boing.

Boken Here Comes Everybody går att köpa hos Adlibris.

9780596102425_cat.gif

Behöver du läsa 1 037 sidor om typografi på nätet? Bra. Då har Yannis Haralambous skrivit en bok, som nu finns översatt från franska till engelska: Fonts & Encodings.

"En fascinerande, lyrisk och omfattande guide till att använda typsnitt och typografi på webben och på olika operativsystem och program." Skriver en recensent.

Boken går att köpa hos Adlibris.

zappaterra editorial design jpg
En blivande klassiker för (den utdöende?) yrkeskategorin magasindesigners? Yolanda Zappaterra kallar sig designjournalist och boken beskrivs av Magculture som en "referensbok"

Döm själv, boken går att köpa hos Adlibris.

Vassa Eggen listar

10 förändringar på 10 år för journalister

Press gazette listar förändringar för journalister:

1. Från föreläsning till konversation.

2. Amatörerna allt fler

3. Alla är en tidningsutdelare
Distribution brukade inte vara journalistens bekymmer. Det är det nu på webben.

4. Mätbarhet
Allt går att mäta: trafik, mest länkade och mest kommenterade.

5. Hyperlokalt och internationellt
Det hypernära innehållet engagerar, samtidigt som många surfar på nyhetssidor utanför det egna landet.
different - for many newspaper websites overseas visitors outnumber domestic ones.

6. Multimedia

7. Really Simple Syndication
Eller mer känd under förkortningen RSS, som skapat prenumeration.

8. Kartor
– se bara SvD:s nya Stockholmskartan

9. Databaser

10. Ett klick bort
Det går att länka till mer material än det går att publicera.

Formalia

Körs på
Movable Type 3.2