Varför folk gillar Brunnberg? För att hon kan radio, kan målgrupper och förstår public service.

Det är ett missförstånd att kritiken mot Peter Öhrn har något med Annika Lantz att göra. Önskan att göra något åt P1 (dvs föryngra en smula) är lika djup på Gärdet som önskan att göra en svensk Vanity Fair (dvs "MånadsJournalen så som den borde ha varit") är på Sveavägen 53. Brunnberg är en tant som förstår poängen med att hitta meningsfull lysning för gruppen som är för gammal för P3 Star men för ung för Vetenskaradions ugglevinjett (dvs de flesta lyssnare mellan 19 och 75 års ålder).

Att sedan en överårig och lågproducerande krönikör är bra på att få spridning på sina invektiv är inte detsamma som att hans bild av problemet har brett stöd.

Öhrn var en sopa rent objektivt. Noll koll på masskommunikation. Noll koll på public service. Noll koll på ekonomin. Och noll koll på ledarskap.

Brunnberg är en klippa vars kompetens alla respekterar, oavsett om de delar hennes analys eller ej.

Vad du krumbuktar dig, Lidbom. Vi har erfarit att du hellre ser yngre än äldre förmågor på ledande poster i media så kläm fram med vad du vill ha sagt, för bövelen! Det ligger förstås Brunnberg i fatet att hon varit senior adviser åt P Örn men i den funktionen har hon säkerligen inte kunnat utnyttja hela sin kapacitet, det inser vi andra fullt ut. Tro mycket på denna lösning och inte på alternativet Berner som också föreslagits.

Härlig analys, Robban!

Men det här med att hon har "kompetens alla respekterar", skulle SR-personalen acceptera någon som inte kommer inifrån huset och som inte lett prestigeredaktionen Ekot?

Olle, jag vet faktiskt inte.
Jag har svårt att se att personalen skulle acceptera någon som inte har betydande erfarenhet av att driva ett kvalitativt nyhetsarbete. Det är ju trots allt så att samhälls- och nyhetsbevakningen är grunden i ett public service-företags existensberättigande (jfr PS-företagens roll internationellt biståndsarbete genom exempelvis MDO). Paketering, bredd och räckviddsmål är något man adderar ovanpå den basen.
Observera att jag inte är SR-anställd själv. Har bara goda källor och ett stort intresse för public service och medierelaterad kremlologi.

Ja, jäklar, nog är det storstad över hela den här debatten; Når intresset för medierna aldrig utanför storstaden. Eller för den delen fram till insikten att liknande mediala dramer pågår över hela landet.
Där medier . som ska utgöra röster för olika samhällen - har liknande - och rent av värre problem.
Förra veckan hörde jag talas om en kollega i branchen - som plötsligt en dag fick veta att hon var varslad om uppsägning.
När den kvinnliga redaktionsredlingen kom på att varsla - så satt facket redan i flyget på väg upp för att förhandla.
Förhandlingen slutade med att hon samma dag fick besked om att hon var utan jobb, Men hon fick förmånen att jobba två veckor och lära upp de som ska ta över hennes jobb.
Så kan det också gå till i den här branschen; det finns mängder med människor också under nivån Stockholm - och under nivån höga chefer och styrelsordföranden.
Jag kan tycka att det vore mer intressant med ett omvänt perspektiv på medieskvallret.
Ett perspektiv som skulle visa på att mängder med medarbetare - som förutom att dom arbetat för mkt låga löner - åker ut med huvudet före - lite slumpartat så där.
Just den person jag tänker på hade varit anställd på sitt företag i 33 år. Och hanteringen hon upplevde innebar att hon inte ville ha någon avtackning.
Nej, vem hade velat det.
Hon fick i alla fall en blomsterbukett hemskickad.
33 år av ett människoliv - och en blombukett.
Vilken omvärld ser ni när ni tittar er runt i Stockholms medievärld? En sak kan jag säga.
Den är definitivt inte komplett.