Sex mediatrender
Mediatrend (1): Elitmedia
Mediamarknaden diversiferar sig allt tydligare i två håll. Produkter med låg marginal och lågt pris som gratistidningar, reklam-tv och rewrite-sajter. Produkter med högt pris som Timeselect, The Economist och vissa nyhetsbrev.
• Pelle Törnberg på tidningen Metro: ”Betaltidningarna gör ett stort misstag genom att skära i kostnaderna och minska den redaktionella kvaliteten, för det gör att de förlorar exklusiviteten och det är något som folk kan betala för.”
• New York Times betaltjänst Timeselect är framgångsrik och mycket lönsam.
• Willys och Prisextra är framgångsrika lågpriskedjor men även ekologiska småbutiker visar hög lönsamhet.
Mediatrend (2): Chunkabilitet
De senaste årens största förändring är möjligheten att sprida ut medieinnehållet i mindre bitar, små chunkar.
• Videoklipp som mejlas är en typisk chunk och mycket av den sociala media (Youtube, Myspace, Lunarstorm) som har publik framgång bygger på denna chunkmedia.
• Mobiltelefoner med videokamera uppmanar till att göra korta avtryck som sedan sprids. Aftonbladets gratistidning Punkt SE är ett exempel, RSS-flöde ett annat.
• Chunkmedia är snabbkonsumerad men inte nödvändigtvis lättsmält.
Mediatrend (3): Lokalitet
Medieframgång byggs framförallt lokalt. Gratistidningarna satsar på lokala redaktioner, norska sökmotorframgången Sesam är väldigt lyckad tack vare sin lokala förankring. Den som lyckats skapa eller distribuera av produkter och tjänster avsedda för en global eller transregional marknad men anpassa dem för att passa lokal kultur har också hittat en glokal modell.
• Blocket är ett banalt exempel.
• Nyhetsbyrån Sveriges Nyheter ett annat.
Mediatrend (4): Privat mediaägande
Börsnoterade mediebolag är inte lika modiga och långsiktiga som privatstyrda. Amerikanska mediehus tvingas av sina inflytelserika ägarbanker sälja mycket lönsamma delar och piskas att ta minimala risker. • Knight-Ridders försäljning av sina 32 lönsamma tidningar till McClutchy är ett exempel.
• Hade Rupert Murdochs News Corp vågat köpa Myspace med en ängslig, spridd och kortsiktig ägarstruktur?
Mediatrend (5): Nischa dig
När de manliga läsarna försvinner från pappersmedia så sprider de ut sig ett större antal sajter. En koncentrerad mediekonsumtion förvandlas till en utspridd. För att behålla storleken på sin publik på internet måste de gamla mediehusen äga betydligt bredare portföljer av medieplatser.
Mediatrend (6): Egna Märkes Varor
Traditionell medias starkaste tillgång är varumärket. Rätt förvaltat kan det ha ett lika stort värde på en digital mediekarta.
• Jämför med fotomarknaden där Kodak och Fujifilm har en plats även efter den digitala revolutionen medan Agfa och Ilford är borta.
• Precis som ICA. EMV-modellen fungerar gissningsvis allra bäst i lågpris-segmentet för att fortsätta mataffärsjämförelsen.
• Punkt SE är väl ett utmärkt exempel på EMV?









Kommentarer
Angående ägande, du läste säkert helgens artikel i NY Times. Enligt den analysen finns det inget ägande som fungerar bättre än andra. Privatägda tidningar har problem när de ska expandera, tar de in riskkapital finns alltid risken med kortsiktigt ägande och redaktionellt kan en tokig ägare, som i Santa Barbara, stöka till det. Spritt ägande behöver heller inte vara nackdel, Gennet är väl störst, bland de mest lönsamma i USA och har ingen stark ägare.
Slutsatsen? Vet ej, möjligtvis att det krävs starka varumärken för att överleva.
Kommenterat av: Bill | oktober 5, 2006 09:14 FM
Bill, jag hade inte läst den när jag började samla ihop de här sex trenderna för någon månad sedan. Nu har jag läst, men tyckte den var rätt fegt skriven... imho
Kommenterat av: Lidbom | oktober 6, 2006 08:31 FM
du missade den här trenden
http://www.svd.se/dynamiskt/noje/did_13803669.asp#
Kommenterat av: Louise | oktober 6, 2006 05:56 EM
Det är en intressant utveckling, men inte en särskilt ny trend tycker jag. Deliciae Vitae sedan 2001 och Purple är ju sedan länge tongivande och även publikationer som Surface, franska Vogue och Flaunt har sysslat med den där konstnärliga formen av pornografi i flera år. Jag tycker helt enkelt att Andres Lokko för en gång skull är sent ute. Väldigt sent ute.
Men speciellt Delicae Vitae rekommenderas!
Kommenterat av: Lidbom | oktober 7, 2006 01:32 FM