« Gula tidningen kursar | Main | Lite snabb fredagsläsning »

Elle Puls inte slank

Ett sätt att förlänga ett magasin-varumärke (om man inte vill göra nåt på med-det-här-nya/internet) är göra ett oneshot-magasin.

Elle har gjort detta förr. Elle Lyx är ett (inte helt uppskattat) försök. Nu kommer en inbrytning på hälsoarenan, där Elle Puls ska locka Elle-läsare i tillräckliga massor för att annonsörerna ska betala.

Inför läsarna slåss dock Elle med de andra träningstidningarna. Det här Sofi Fahrman-inklädda magasinet gör ett klassiskt misstag: den tror att "specialtidning" är synonymt med "en-ämnes-magasin". Resultatet blir inte monomani utan monotoni.

En specialtidning måste gå på djupet, inte bara skumma på ytan. Elle Puls är Elles vanliga tränings/hälsa-sidor om och om igen. För att övertyga måste specialtidningen tilltala experten. Café Sport lyckades någorlunda med det. Tidningen Kamera & Bild, Internetworld och Gourmet lyckas oftast.

Om inte experten lockas av tidningen, varför skulle jag som är allmänintresserad lita på den? Det är såklart en hårfin balansgång mellan nördigt insnöad och creddig. Den balansgången klarar en fingerfärdig redaktör med rubriksättning och faktarutor.

Men det är Steg två och Elle Puls problem är fortfarande på Steg ett: den måste bli djupare och kännas mer gedigen. Mer för experten.

Och nu har jag inte kommenterat den ibland slarviga formen och de emellanåt pinsamt sexistiska uppläggen (träningsbilder på en donna i högklackat, himmel!).

Kommentarer

Mycket bra analys! Jag tycker det du skriver om balansen mellan nördigt och creddig känns extra intressant. Jättesvår balansgång. Men nödvändig.

jag håller med föregående talare men undrar i mitt stilla sinne om det finns tillräckligt stort underlag för specialtidningar på svenska. Är det inte det som är rädslan i att våga vara "smal". Se till ex. på Gourmet. I ledaren till de senaste numret skriver Lars Peder Hedberg att tidningen nu enl Plaza principen ska göras bredare. Och samma nummer innehåller en märklig blandning artiklar och inte alls den spetsighet som lockar "experter". BLM lades ned. Slitz blev en herrtidning från att ha varit en musiktidning. Jag undrar går det att göra vass ämnestidning på svenska?

Laura, jag tror faktiskt det. I teknik- och bilsegmentet finns ju flera lyckade försök.

Jag tror det går att göra en tidning om Litteratur, men kanske inte som BLM gjorde det. Sonic går f ö med plusresultat varje år.

hmm jag tror att bil/teknik är områden som berör fler än avancerad gastronomi och hälsa på ett plan som är djupare än att berätta vilen väska jag ska ta med mig på gymmet. vad det gäller sonic är inte de halvsponsrade av musikbranschen? därav resultatet? men jag har säkert fel.

"Halvsponsrade"? Hur då?

jag menar att musikbranschen betalar omkostnader vid reportage, alla/många bilder är "gratis" osv. MEN jag kan ha fel. Det var ju ifs. så som Plaza startade. Alla/många bilder var gratisbilder och användes som om de var plåtade för tidningen med byline, inte minibyline utan STOR byline. Fräckt så det förslog. Men intressant. jag hävdar att det är svårt att få ekonomi på tidningar på svenska. Om det inte vore så att det fanns så många som är hungriga på att bli publicerade så skulle det inte komma ut många magasin i sverige. Arvoden är mycket låga på de flesta magasin. Att betala för faktiska omkostnader - finns det? Att bli publicerad är lika med att vara tacksam.

Laura: Med den hårda gränsdragningen så är nog många t ex resetidningar också halvsponsrade.

Du har nog helt rätt i att många är hungriga på att se sitt namn i tryck. En inte helt oviktig faktor i svaret på varför det startas så mycket tidningar i Sverige: folk är beredda att jobba gratis.

OJOJOJ nu kommer en till roman.

hela diskussionen började ju med varför elle puls är dålig. Jag hävdar tyvärr att det svenska språket inte längre bär tidningar som gourmet och dess likar som antingen måste bli mer publika (= sämre) eller läggas ner.

Jag tycker dessutom illa om snyltandet på dessa hungriga själar som vill se sína namn i tryck. Dessutom tycker jag att när redaktionernas idéhöjd sänks till gratisnivå - så blir det ingen tidning kvar - utan bara en ... tom layoutad bunden pappershög. Ber man om något gratis eller får något gratis så kan man ju inte heller ha lagt ut ett jobb med en idéhöjd. Jämför med de stora drakarna i USA som faktiskt hittar på och betalar för sina jobb. Men det är ju ett helt annat språkområde. En annan vidd. Både för antalet läsare och då även för annonsörer.

Restidningar hmm vad jag vet så är i princip alla frilansjobb i t.ex. RES, jobb som redaktionen blir erbjudna efter det att ett reportage är gjort. RES skulle nog inte betala en frilansresa. Har man någonsin suttit på en tidningsredaktion så vet man att varje vecka ringer det frilansare som vill resa till ditten och datten och göra det och det. Hur många sådana förslag har blivit jobb?

Om man tycker att det är bra att tidningar är "halvsponsrade" och går med vinst då måste man ju verkligen ifrågasätta vad det står annars blir det ju som att hylla filmtidningen som man får gratis på bio. Den går med vinst och är en "specialprodukt". Billig att producera och med ett oslagbart distributionsnät.

Lidbom, har du missat att Sonic sitter på Hornstull? Skälet till att de går runt är främst det att de inblandade jobbar för jordnötter.
Gourmets existens vilar på det faktum att Lars Peder Hedberg inte har en yacht. Istället spenderar han pengarna på en tidning som berättigar till avdragsfria måltider världen över.
Arvodena är för övrigt lika dåliga nästan överallt. Inte bara på prestigemagasin.

Håller med Lidboms analys, nördigheten är en tillgång. Däremot ska det mycket till innan ELLE kan få cred eller ens kännas halvnördiga. De är ju ytlighetens mästare. Den dagen ELLE står för djup går tidningen i graven.

Laura: Fast "halvsponsrad"... Känner att jag måste gå lite i försvar för svenska magasin i allmänhet här. Sverige är ett litet land, vilket betyder relativt små upplagor för de flesta tidningar. Samtidigt ska magasinen ändå oftast kännas påkostade och tjocka för att sälja överhuvudtaget, eftersom de trängs i Pressbyrån med maffiga utländska diton.
En svensk magasinredaktion är ofta på 5-15 personer, jämfört med utländska magasin som oftast har redaktionsrutan på en helsida - utan foton. Lägg därtill att svenska budgetar är betydligt lägre för att tidningen överhuvutaget ska gå runt. Då hamnar man i en verklighet där frilansarna tyvärr inte alltid kan få bra betalt, och man hamnar definitivt i en verklighet där en modeplåtning/ett inhouse-resereportage står och faller med att man hittar samarbeten med flygbolag och turistbyråer. Vilket åtminstone i modetidningarna ALLTID står utsatt: "Tack till xxx airways, hotel XXX och xxx turistbyrån". Det spelas med öppna kort, redaktionen har råd att göra även nästa nummer och läsarna får fina modebilder på vita stränder (istället för bikiniplåtning i studio vilket annars skulle krävas då det fotas i januari). What's the harm?
Sedan har jag också frilansat som resejournalist, och inte heller då betalade jag resan – självklart fixade jag den genom att förklara för turistbyråerna varför jag ville åka och "halvförankrade" sedan artikelförslag hos uppdragsgivaren för att turistbyrån skulle förstå vad de kunde få ut av att skicka mig. Att tidningarna jag skrev för skulle betala hela resan för att få en artikel skriven är befängt, då skulle de ju i så fall självklart skicka en anställd reporter för att åtminstone slippa frilansarvodet.
Självklart finns det frilansare som betalar sin egen resa och sedan hoppas sälja in så många knäck att kostnaderna täcks och det förhoppningsvis blir en liten vinst, men jag tror det är ytterst få som konskekvent jobbar så.

Den svenska magasinsbranschen är tuff, i synnerhet i år, men att klaga på någon slags "dålig stil" hos redaktionerna som ofta går på knäna för att få ihop konkurrenskraftiga nummer varje månad leder ingen vart. Som frilansare skaffar man snygga arbetsprover i kreddiga magasin, betalar hyran med fasta uppdrag hos mindre kreddiga men mer lättillgängliga magasin och lever loppan för slantarna man får för uppdrag för kundtidningar (välbetalt men kanske inte lika journalistiskt försvarbart alla gånger).

Det här blev galet långt, men eftersom jag sett så gott som alla sidor av den här problematiken kan jag inte hålla tyst.

Posta en kommentar

(Jag moderererar alla kommentarer för hand, för att slippa spam. Därför kan det ta ett litet tag innan din kommentar publiceras, men allt publiceras.)

2008-03-17

Vassa Eggen om tidningen Filter i Expressen Kultur

Jag har skrivit vad jag tror om tidningen Filters framtid på Expressen Kultur. Och om det svenska reportagets dagsform.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta. Et tu Brute, (passar ju bra eftersom det var jubileum för den repliken i lördags!): när min redaktör sa "skriv 2500 tecken istället för 1500 tecken" så var min magreaktion: "bra, då blir texten ännu bättre."

Här är 52-teckenversionen: "Filter är bra men behöver bli tydligare mot läsaren."

2008-03-17

Proventus finansierar PM Nilsson och Leo Lagercrantzs webbdebatt

"PM och Leo satsar på webbdebatt" skriver SvD:s Martin Jönsson idag och berättar om Robert Weil och Bonniers satsning på...

Analysbrevet 17 mars

Ny vecka, nytt Analysbrev. Fullspäckad med både analys och den här veckan även en del nyheter. • Vi tittar på...

Fackförbundens tidningar: slutsatser och tendenser

[fackmedia 2008]Morten Postrup har träffat fem chefredaktörer på fackförbundstidningar för att diskutera nuläge, förändringar och framtid. Här är några gemensamma...

Analysbrevet från Vassa Eggen

• Vi tittar på utvecklingen av räckvidden de senaste 7 åren. Plaza förlag har med Hem Ljuva Hem, Plaza Kvinna, Plaza Interiör och Plaza Magazine förändrats mest sedan 2001. • En undersökning från USA visar att innehållssajter får läsarna att surfa. • Vi tittar på de 200 största svenska sajterna och ser hur innehållsdrivet är starkt, men det är stora skillnader mellan magasin, dagstidningar, tv och pure plays som dinapengar.se och tasteline.com. • Så bra funkar det med bläddringsbara pdf-tidningar på webben. • Svensk känd entreprenör startar Turkiets största gratistidning. • Här är Europas starkaste medievarumärke • Ny spännande trend bland tyska tv-tidningar. • Vi går igenom de stora finska tidskrifterna och ser en marknad i stor förändring. • Analysbrevet avslutar med att informera om årets mest ironiska nedläggning.

Analysbrevet kommer varje måndag 08:00 och kostar 1200 kr/år. Du kan sajna upp här.

Ur arkivet

Lediga jobb

Sök på Vassa Eggen

Startat en ny tidning?

Senaste analysen

Vassa Eggen om tidningen Filters på Expressen Kultur.

Där ställer jag – utan att svara på den – frågan varför journalister tycker att långa texter är bättre än korta.

Boktips

herecomeseverybodycover.jpg

Clay Shirkys bok Here Comes Everybody – How digital networks transform our ability to gather and cooperate, har möjlighet att bli årets Freakonomics/Long tail/Riv pyramiderna (ha ha!). Hyllad av de som läst den.

Den handlar om hur människor i grupp använder internet. Från "vaksamhet till terrorism, från Flickr till Howard Dean, från bloggar till dagstidningar.

En recension hittar du här hos Boing boing.

Boken Here Comes Everybody går att köpa hos Adlibris.

9780596102425_cat.gif

Behöver du läsa 1 037 sidor om typografi på nätet? Bra. Då har Yannis Haralambous skrivit en bok, som nu finns översatt från franska till engelska: Fonts & Encodings.

"En fascinerande, lyrisk och omfattande guide till att använda typsnitt och typografi på webben och på olika operativsystem och program." Skriver en recensent.

Boken går att köpa hos Adlibris.

zappaterra editorial design jpg
En blivande klassiker för (den utdöende?) yrkeskategorin magasindesigners? Yolanda Zappaterra kallar sig designjournalist och boken beskrivs av Magculture som en "referensbok"

Döm själv, boken går att köpa hos Adlibris.

Vassa Eggen listar

10 förändringar på 10 år för journalister

Press gazette listar förändringar för journalister:

1. Från föreläsning till konversation.

2. Amatörerna allt fler

3. Alla är en tidningsutdelare
Distribution brukade inte vara journalistens bekymmer. Det är det nu på webben.

4. Mätbarhet
Allt går att mäta: trafik, mest länkade och mest kommenterade.

5. Hyperlokalt och internationellt
Det hypernära innehållet engagerar, samtidigt som många surfar på nyhetssidor utanför det egna landet.
different - for many newspaper websites overseas visitors outnumber domestic ones.

6. Multimedia

7. Really Simple Syndication
Eller mer känd under förkortningen RSS, som skapat prenumeration.

8. Kartor
– se bara SvD:s nya Stockholmskartan

9. Databaser

10. Ett klick bort
Det går att länka till mer material än det går att publicera.

Formalia

Körs på
Movable Type 3.2