Vassa Eggen ogillar
1. Public service
P1:s politiska satir på söndagar följer en (1) dramaturgi: Erik Blix ställer en fråga till imiterad politiker N.N, som missförstår och svarar yxskaft. Repeat. Public service är så grunt och småtrist trots att politik är så komplext och intressant. Att programmet hyllas bland ledarskribenter och politiker förklarar varför valdeltagandet minskar: det här är ett program för eliten. Den gråa, överutbildade, kastrerade och odistansierade eliten.
2. Radio från Göteborg
Ta till exempel Ta plats, ett underhållningsprogram kl 0830 på lördagmorgnar som bygger på en programledare med dialekt samt fyra "lokala profiler" utan formuleringsförmåga som lyssnar på gamla gubbrocksklipp och falsiferade radioinslag... Naturmorgon är mer underhållande.
3. Publicistiska diskussioner
Elit-listan, Hagamannen och t ex UD stänger ner SD-hemsida, i all ära. Men de flesta utanför redaktionerna och dagsbloggarna (moi inräknad) nöjer sig med en eller två dagar av principiellt intressanta diskussioner om vart den publicistiska utvecklingen är på väg. Sen är den normale mediekonsumenten redo för nästa nyhet. Tänk om H&M, IKEA och Clas Ohlson bara skulle utveckla produkter för sina egna anställda. Nä, blöt fingret! Ut i luften!
4. Tjejer
Varför är så många tjejtidningar så otroligt dåliga? Det måste ju bero på tjejerna som köper dem.
5. Ring P1.
Behöver rashetsande pensionärer med snedvriden verklighetsuppfattning, sjukskrivna rättshaverister och pratsjuka livsälskare på Gotland verkligen en 40 minutersplattform varje dag? Det finns ju faktiskt både Pensionärspartiet, papplådor på Sergels torg och lokalradio.
Bubblare:
Konflikt. Handlar alltid om Israel-Palestina, men dagens intressanta program om Väst-Sahara gjorde att Konflikt hamnade utanför listan.
Svensk New Yorker-fascination. Nu räcker det.
Kommentarer
Ring P1: Amen.
Kommenterat av: Martin | april 8, 2006 11:22 FM
det här passar inte in här men jag orkar inte ringa ring p1 och någon måste förstå den här platsannonsen åt mig:
"Språkfigurant.
Beskrivning av arbetsuppgifter:
Tjänstgöring som språkfigurant innebär att du som figurant blir tilldelade sociala roller, anknuten till respektive språk, som du ska med hjälp av dina språkkunskaper och gärna tillhörande socialerfarenhet under arrangerade former införliva. "
hela på http://platsbanken.amv.se/text/57/060317,130095,240916,80,0160651657.shtml
Kommenterat av: tjej | april 8, 2006 03:51 EM
och förresten! är herrtidningarna bättre? aktuell rapport...? va va va, det borde stå att du ogillar MÄNNISKOR på den där listan.
Kommenterat av: tjej igen | april 8, 2006 04:14 EM
Okej.... det var ju en hel radda du lyckats rada upp och vad skulle du vilja höra/se istället?
Kommenterat av: Vigg62 | april 8, 2006 05:40 EM
Det intressanta med New Yorker-fascinationen är väl egentligen att den är signifikant för svenska medier. Man läser sällan tidningar. Man läser ännu mer sällan utländska tidningar. Svenska kultur- och magasinsjournalister beter sig ju som att de faktiskt upptäckte Vanity Fair och New Yorker först i år. Ett bevis på att Sverige och svensk journalistik fortfarande är oerhört provinsiell. Det är som när folk kom från Italien på 50-talet och skrev de första texterna om någon sorts stora bröd som kallas "pizzor". Då fanns det en förklaring, avstånd, Europas tidigare krigsstängda gränser et ceterna. Nu - när det gäller Vanity Fair och New Yorker - tyder det bara på ett genuint ointresse för den egna branschen.
Kommenterat av: Jor-El | april 8, 2006 06:51 EM
Jor-El: Amen.
Tjej: Amen
Viggen: Lördag är Vassa eggens klagodag.
Kommenterat av: Lidbom | april 8, 2006 07:04 EM
Jag skulle ha lagt till P3 humorn. Tänk Rally, Roll on, Hej Domstol osv. Varför? Och för vem?
Kommenterat av: www.collective.se | april 9, 2006 06:28 EM
Lägger till ännu en som är ett utslag av samma sak som New Yorkerfascinationen: svenska journalister (väldigt ofta skriver de i DN) som refererar saker som de läst i Guardian, Vanity Fair eller just New Yorker.
Kommenterat av: Annina | april 9, 2006 11:48 EM
alltså: Marcus W och Martin G:s texter var jättebra och så. Men lägg till detta alla bloggar (inkl. min) och DN-artiklar som sådär en passant ska skriva om hur bra New Yorker är... nä nu räcker det. Även här (fast jag blivit sparsammare med detta under våren...)
Kommenterat av: Lidbom | april 10, 2006 09:48 FM
Annina: Att svenska journalister så ofta refererar till utländska tidningar, beror väl på att det finns så fruktansvärt lite bra att läsa på svenska.
Kommenterat av: Addison. | april 10, 2006 10:08 FM
Addison: Då får de väl hitta på något själva då. Det är bara slött att göra referat på bättre texter som man redan läst någon annanstans. Däremot fyller det sin funktion på bloggar, där man helt enkelt kan tipsa eller länka direkt till originalet, men vem bryr sig om att ännu en svensk journalist stjärnögt har läst senaste numret av Vanity Fair?
Kommenterat av: Annina | april 10, 2006 01:23 EM