Min mediakarriär 1982-1992
1975-1982: Ville bli detektiv.
1982: Friendz
Jag och Magnus Sandberg startar A5-magasinet Friendz som kommer ut 2 gånger per år. Vi intervjuar en man på Sida, recenserar Snowroller ("inte så bra, men det kan bero på att jag hade varit och simmat innan och hade ont i huvudet), ritar serier, gör korsord och har tävlingar. Tidningen har fyra prenumeranter och kostar 2:50. Vi skriver för hand och mamma kopierar upp (i smyg, hon är rättskaffens) de 10 exemplaren på sin skola.
1986: Kompiz
Magnus blir extrem – börjar lyssna på Depeche Mode. Jag kickar honom. Startar med Albin Tiusanen istället A4-magasinet Kompiz (som min mamma fortsätter fotostatkopiera i smyg). Kompiz kommer 4 gånger om året. Vi skriver på maskin och klistrar upp med gummiklister. Under hela 80-talet har jag boken "Vi gör tidning" hemlånad från biblioteket. Prenumerantstocken ökar till 10 prenumeranter. Chockhöjning av priset till 5 kronor!
1987: Cool cat
Magasin är ute – serier är inne! Jag och Albin omorganiserar Kompiz och gör en serietidning. Namnet är bildat av hans och mina initaler. Tryckeritbyte: Albins mamma kopierar. 16 sidor med deckare och strippar. Svartvit. Tidningen kommer ut i två nummer, sedan kommer Albin i puberteten och blir intresserad av tjejer. Jag har fortfarande fyra år kvar dit.
1989: Tunabergsskolans skoltidning
Jag är redaktör och vi jobbar hårt i flera månader med premiärnumret tillsammans med en lärarhandledare. Då dör vår unga lärarinna plötsligt. Projektet somnar in och jag fokuserar på att skriva pretentiösa kärleksdikter i Håkan Nessers skrivarstuga. De ges ut i en ännu mer pretentiös antologi.
1991: Pegasen
Katedralskolans skoltidning är en skitpretentiös kulturtidskrift med grymt bra illustratörer (bland annat Calle Ljungström) men innehållet är Hjalmar Söderbergskt och lillgammalt. Jag och Jakob Ribbing publicerar snuskigt skvaller, inkallas till rektor (som betalar trycket) och vi blir censurerade.
1992: Opus Epigon
Jakob och jag skaffar annonsörer och startar en skoltidning som är osanktionerad. Vi trycker bilder på skolkompisars könsorgan, intervjuar insinuant den supersnygga lärarpraktikanten och publicerar sexskvaller. Vi gör två nummer på en Apple-dator, vänder upp-och-ner på Katedralskolans mediavärld som aldrig blir sig lik och lärarkårens upprördhet är maximerad. Men läsarna sviker och tidningen utkommer endast i två nummer.
9 Comments:
Fan, jag har också hållit på med Pegasen. Jag och en kompis skrev en hel sida rubricerad "Utan trosor i annexet" för att väcka uppmärksamhet. Sidan handlade om bröstimplantat - något som knappt förekom i Sverige på den tiden (1983) - och var full av senpubertalt, jobbigt ordvitsande. Men - hör och häpna - min väna klassföreståndare tyckte att det var roligt.
Pegasen på Katedralskolan i Uppsala alltså.
1981 eller så gjorde jag och ett par kompisar tidningen Skrääp. Skrivmaskin, gnuggisar, linjetejp och RX-lim, A5 och svartvitt. Skrääp kom ut i sammanlagt tre nummer och kostade en krona. Upplagan låg väl runt 25 ex. Jag har kvar alla original, så en återutgivning är inte långt borta.
I nummer tre skrev jag en recension av Ebba Gröns ”Kärlek och uppror”, som jag tyckte var kass och alltför svensktoppslik med akustiska gitarrer och andra styggelser.
Men jag själv har nog aldrig varit bättre.
Precis som Redaktörn startade jag och en polare den fantastiska (nåja) tidningen Småttogottmagasinet runt 1981. Det gick åt massor av björnklister, fantasi och kreativitet. Kom väl ut i 4 nummer innan vi gick in i väggen :) Där fanns korsord, film o musiktips, intervjuer och roliga bilder. Samtliga delades ut på biblioteken i Motala + Vadstena samt såldes till släkt och vänner. Lösnmummerpris 4:50 om jag minns rött. Vi blev inte miljonärer.
Minsann. Det här inlägget känns lite som en nyckel till Olle. Själv medverkade jag inte med mer än en sida i Gazeta, Pegasens konkurrent på Lundellska skolan. Jag var för blyg, men tog igen det när jag började jobba på Slitz. Kick ass!!!
Imponerande att du visste vad du ville redan då. Själv har jag vara ett sådant där tidigt projekt i min CV, att jag gjorde skoltidningen i åttan och skrev om Johnny Cash i varje nummer
RS
kulturbloggen.com
Kan man bli annat än impad av en sådan målmedvetenhet? Men vem var föremålet för dina och Nessers pretentiösa kärleksdikter om du inte blev intresserad av tjejer förrän två år senare? Och vad heter antologin?
Själv gav jag redan som sjuåring ut det morbida alstret Husmorden som huvudsamligen handlade om vampyrer. Blod säljeer som bekant lika bra som sex. Jag hade en prenumerant.
Min storebror gjorde rörigt och kopierat A5-fanzine från Umeås punkscen -89. Jag jag gjorde om bedriften tio år senare layoutade vi i pagemaker och hade en stilren tidningen Pop som förlaga. Känns på något sätt mer hardcore att ha en kopierad tidning i tonårsbagaget.
Post a Comment
<< Home