Arbetsförmedlandet I gårdagens Stockholm City tipsades det om hur du skaffar jobb. Inger Lejbro på arbetsförmedlingen Södermalm avslutar med följande tips: " Sök jobb på bemanningsföretag. Även korta inhopp kan ge kontakter och kunskaper." Men – och detta vet så klart Inger Lejbro – om du så jobbar en halvtimme för ett bemanningsföretag så blir du av med a-kassan, eftersom facket hellre ser dig arbetslös än arbetande. (Åtminstone om du jobbar via företag som urholkar facket. (Stopp! Nej, jag tänker inte skriva av mig om facket idag).) Varje informations-bite om kontakten AMS–arbetslösa och vetskapen om hur statsbidragen till arbetsförmedlandet administreras underbygger min dröm: lägg ner arbetsförmedlingen. Lägg ut arbetsförmedlandet på rekryteringsföretagen. De kan och måste – till skillnad mot AMS – ordna jobb. AMS arbetsförmedlare rekryteras uteslutande bland de egna arbetslösa. Deras jobb är alltså att hjälpa folk att uppnå ett mål de själva inte uppnått. Som en ateist skulle leda en trosförsamling. Incitamentet att hjälpa folk är dessutom nära noll: den enskilde arbetsförmedlaren tjänar inget på att få ut de anmälda arbetssökanden i arbete. Förutom en förbättrad statistik, vilket knappast kan betecknas som en morot. Undantagen finns naturligtvis även på arbetsförmedlingarna: idealisterna, genierna och skarphjärnorna. Om inte arbetsförmedlingen fanns, skulle (den dolda och öppna) arbetslösheten knappast stiga. Arbetstillfällen skapas inte på arbetsförmedlingarna, dessa är bara marknadsplatser. En dyrskött marknad. Och ineffektiv, men där gör ju just nu Inger Lejbro ett gott jobb att förbättra statistiken. (OBS: Denna postning kan komma att tas bort om ett par timmar om jag vaknar till sans, blir mindre animerad och lite mer vanligt loj/resignerad/distingerad. Chansen är liten, dock. Men man skulle kunna tänka sig utvikningar kring vilka personer som rekryteringsbolagen hjälper – inte alla, bara de "bästa" – och hur arbetssituationen påverkas av rekryteringsbolagens korta påhugg. Men, en annan gång.) --------