Idag är det 5 år sedan jag startade Vassa Eggen. Jag började med ett inlägg om DN, som precis hade gått över från broadsheet till tabloid-format.
Ja, broadsheet... ni läste rätt: mycket har hänt sedan dess inte bara på tidningarnas storlek.
Här är några minnesvärda nedslag ur Vassa Eggens femåriga historia:
• 2004: Ett långt inlägg om svenska veckotidningen Sthlm City, en slags New York Magazine för Sverige från Lars Peder Hedberg och Bobo Karlsson.
• 2005: sågade jag tidningen Stureplan jämnt med fotknölarna, mest på tekniska meriter: dåligt omslagsfoto, t ex.
• 2006: jag avslöjar att Amelia Adamos begrepp "mappie" som hon påstår är vanligt i USA är ett eget hopkokat påhitt. Och hyllar därefter hennes nya tidning M – "M som i möverlägsen".
• 2007: jag trappar upp kriget mot tidningen Journalisten och dess förakt för magasinsjournalistik i ett angrepp på chefredaktören Maja Aase. Aase svarar med ett storslaget påhopp på mig: jag är en "kvanting", "moraliserande", "hobbybetonad", "megalomanisk" och kallar mina läsare för "stjärinspirerade".
• 2008: jag intervjuar Filters chefredaktör Mattias Göransson inför lanseringen och avslöjar att Bonnier och Robert Weil ska starta en debattsajt på nätet, som senare blir Newsmill och jag gräver i en välciterad postning – ned mig i deras affärsmodell.
• 2009: jag skriver om alla dåliga tv-kritiker – vilket får Johan Croneman att undra var jag "kommer ifrån".
Jag har bloggat mer eller mindre varje dag dessa fem år och tänker inte sluta. Men kanske slipa sältan, bli syrligare, vassare. Det är svårt – som en av mina kommentatörer skrev – att hålla eggen vass om man skramlar bland de andra knivarna i lådan.
För er som är hade hoppats på en snar nedläggning av Vassa Eggensmåste jag alltså göra besvikna. Dessutom är tronföljden sedan ett par veckor säkrad: exakt när tronarvingen kommer ta över familjeföretaget är oklart.
Showen fortsätter, sålunda!